Fair Trade hantverk för Hållbar Utveckling

Fairtrade hantverk för Hållbar Utveckling

Fair Trade (Rättvis Handel) är ett bra verktyg för hållbar utveckling.
De 10 principerna för Fair Trade återspeglar ekologiska-socioekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Hantverk kan uppfylla höga ekologiska kriterier avseende t ex material och produktion, höga sociala avseende t ex jämställdhet, höga ekonomiska avseende t ex förädlingsvärde.

Madagaskar är ett av världens allra fattigaste länder. 77,4 % av befolkningen lever i extrem fattigdom. Samtidigt har det en rik och unik flora och fauna att bevara. Madagaskar är ett av världens "biodiversity hotspots". I detta sammanhang framstår Fair Trade hantverk som en exceptionellt bra val.

HÅLLBAR UTVECKLING definition
"Hållbar utveckling är en utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att möta sina behov."
Bruntlandrapporten, 1987

Hållbar utveckling har definierats på många sätt, men den vanligast citerade definitionen är från ”Brundtlandrapporten”, en rapport skriven av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna 1987. Rapportens titel:”Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future”. 

HÅLLBAR UTVECKLING modeller
hallbar utveckling modell aModell A. De tre dimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) av Hållbar Utveckling kan beskrivas i form av tre cirklar där ekologisk hållbarhet utgör den yttre gränsen för vad som är möjligt.
De tre cirklarna kan alternativt placeras på varandra i en hierarki, där den ekologiska hållbarheten utgör fundamentet för den sociala och ekonomiska hållbarheten.

hallbar utveckling modell bModell B. De tre dimensionerna (ekologisk, social, ekonomisk) av Hållbar Utveckling kan beskrivas i form av tre cirklar som delvis överlappar varandra. Denna modell förmedlar en bild av hållbar utveckling där samtliga tre dimensioner inte bara behövs, utan även ges lika tyngd och värde.

 

Agenda 2030 för Sustainable Development Goals (de globala målen för Hållbar Utveckling)

Hållbarhet är grunden för dagens ledande globala ramverk för internationellt samarbete: Agenda 2030 för Sustainable Development Goals (SDG).
globala malen for hallbar utvecklingDet var vid FN-toppmöte 25-27 september 2015 som världens ledare fastställde de 17 global målen för Hållbar Utveckling för perioden fram till 2030.
De 17 Globala Målen för Hållbar Utveckling är:
1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11 Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

Fair Trade (Rättvis Handel) är ett bra verktyg för Hållbar Utveckling.
Till exempel, Fair Trade princip nummer 1; "Skapa möjligheter till ekonomiskt marginaliserade producenter". Det är helt i linje med SDG nummer 1 ”Ingen fattigdom”. Fair Trade princip nummer 10 "Respekt för natur och miljö" speglar SDG 12 ”Ansvarsfull konsumtion och produktion”, 13 ”Klimatåtgärder” och 15 ”Liv på jorden”. Ett annat exempel är Fair Trade princip nummer 6, vilket återspeglas av SDG 5 ”Jämställdhet”.
Slutligen, Fair Trade praktiska, dagliga arbete (därtill bedrivet på gräsrotsnivå) återspeglas av SDG 17: ”Partnerskap för målen”.
De 10 principerna för Fair Trade leder arbetet i Fair Trade organisationer som t ex La Maison Afrique FAIR TRADE. Det är principer som under många års tid arbetats fram inom den internationella Fair Trade rörelsen.
De 10 principerna för Fair Trade är: 
1. Skapa möjligheter för de ekonomiskt marginaliserade
2. Öppenhet och dialog
3. Rättvisa handelsrelationer
4. Betala ett rättvist pris
5. Säkerställa inget barnarbete eller tvångsarbete
6. Engagemang mot diskriminering, för jämställdhet mellan man och kvinna. Föreningsfrihet. 
7. Säkerställa goda arbetsförhållanden 
8. Tillhandahålla kapacitetsbyggande 
9. Informera om Fair Trade
10. Respekt för natur och miljö.

Globalt Hållbar Utveckling - kräver engagemang för global rättvisa
I sin rapport " Poverty and Shared Prosperity 2020" skriver Världsbanken att antalet människor som lever i extrem fattigdom (under den internationella fattigdomsgränsen 1,9 USD per dag) minskade från 1,9 miljarder 1990 till 741 miljoner 2015 och vidare till 689 miljoner 2017. Dock är antalet människor som lever i extrem fattigdom fortfarande oacceptabelt högt och det finns flera skäl att tro att målet för Hållbar Utveckling (SDG) att minska andelen människor som lever i extrem fattigdom till under 3 % fram till 2030 inte kommer att uppnås genom. Faktum är att antalet människor som lever i extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara ökade från 284 miljoner 1990 till 431 miljoner 2017. Extrem fattigdom är fortfarande genomsnittligt över 40 % i regionen. Madagaskar är det land i världen som enligt rapporten samt även Världsbankens Poverty data 2020 har den största andelen (77,4 %) av befolkningen i extrem fattigdom.

I sin rapport ”Country Private Sector Diagnostic: Creating Markets in Madagascar for Inclusive Growth” presenterad 7 december 2021, konstaterar Världsbanksgruppen att covid-19 krisen inneburit ett hårt slag för Madagaskars ekonomi: Krisen har slagit hårdast mot den stora majoritet (94 %) som arbetar i den informella sektorn, men även lett till arbetslöshet i beklädnadsindustrin och besöksnäringen. Därtill drabbas landsbygdsbefolkningen (vilken utgör 80 % av landets befolkning) allt värre av klimatförändringsrelaterade naturkatastrofer: torka, cykloner, översvämningar. År 2021 är det fjärde året av torka och allt svårare hungersnöd i södra Madagaskar. Till följd av dessa kriser, bedöms den extrema fattigdomen i Madagaskar ha ökat till att omfatta 79,7 % av befolkningen under 2020.

År 2022 har inletts med att Madagaskar har drabbats av två cykloner och två tropiska stormar under en månads tid:
22 januari tropiska stormen Ana, 5 februari cyklonen Batsirai, 15 februari tropiska stormen Dumako och 21 februari cyklonen Emnati. Stormar och cykloner som inneburit stora förluster i människoliv, förstörda hem och infrastruktur. ”Även om det är cyklonsäsong i Indiska oceanen, är det sällsynt att se fyra stormar träffa samma land inom loppet av fyra veckor”, säger Clare Nullis från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) i FN's artikel, vilken även påminner om att flerårig torka sedan en tid tillbaka förorsakar hungersnöd i landets södra del.

Madagaskar har återkommande drabbats av politiska kriser och svåra cykloner. Kombinationen har haft stor inverkan på ekonomin som helhet och kanske värst för de redan fattigaste och mest marginaliserade i samhället. Usel infrastruktur, t.ex. vägar och elförsörjning, är ett resultat av politisk instabilitet, naturkatastrofer, utbredd fattigdom. Samtidigt utgör Madagaskars usla infrastruktur ett svåröverkomligt hinder för inkluderande ekonomisk tillväxt. Mer om detta i Världsbanksgruppens rapport 2021 omnämnd ovan samt t ex: I rapporten "Africa Competitiveness report 2017" intar Madagaskar bottenplaceringen m a p vägarnas kvalitet (rankas 138 av 138 inkluderade länder). I Världsbankens rapport "Doing Business Madagascar 2020" rankas Madagaskar nära botten (186 av 190 räknade länder ) avseende tillgång till elektricitet. 
Madagaskar är ett av de afrikanska länder som drabbats hårdast av klimatförändringar och som erfar i genomsnitt tre cykloner per år. Referens World Bank Madagascar overview July 2020.

sifaka biodiversity hotspot madagascar

Samtidigt har Madagaskar en av världens rikaste och mest unika flora och fauna att bevara. Madagaskar är tillsammans med de mindre omgivande öarna en av världens ”biodiversity hotspots”. Nedan några siffror för att beskriva ett omätbart stort värde.
Med referens till CEPF: s webbplats:
Endemism
Madagaskar och de omgivande öarna har en extremt hög grad av endemism i flora såväl som fauna.
Växter:
Endemismens tröskel för att en region ska kvalificera sig som ”biodiversity hotspot” är 1 500 endemiska växter; Madagaskarfloran ensam består av cirka 10 000 endemiska arter. För palmer (Arecaceae) anses Madagaskar vara en av världens rikaste platser. Rikedomen kännetecknas främst av endemism nära 100%.
varecia variegata black white ruffed lemurDäggdjur: Av de 211 inhemska arterna av marklevande däggdjur är 95% endemiska. Nya arter av däggdjur upptäcks i Madagaskar i snabb takt. Madagaskars lemurer är fascinerande. Lemurerna gör Madagaskar till världsledare avseende endemiska primater.
Fåglar: Madagaskar och de omgivande öarna fågelfauna kännetecknas av att vara liten men med spektakulär specifik endemism; av de 503 arter nästan 60% unika, ingen annanstans på planeten.
chameleon panthere furcifer pardalisReptiler: Mångfalden (457 arter) och endemismen (96 %) av reptiler är stor. Regionen är ett viktigt centrum för kameleonters biologiska mångfald, med dussintals arter på Madagaskar.
Groddjur: Den specifika groddjurs endemismen i regionen är extraordinär; av 309 identifierade arter är det endast en som inte är endemisk för området. Endemismen är 99,7%.
Utöver det ovan nämnda har denna biodiversity hotspot en mängd endemiska sötvattensfiskar, ryggradslösa djur och har en imponerande marin biologisk mångfald: fiskar, havssköldpaddor och marina däggdjur.

Foto ovan visar tre av Madagaskars endemiska djurarter. Överst: Sifaka Propithecus Mitten: Svartvit vari (Black and white ruffed lemur) Varecia variegata, nederst: Panterkameleont furcifer pardalis