|
Rättvis Handel-rörelsens framväxt och utveckling
Tidiga exempel på Rättvis Handel är organisationen Ten Thousand Villages (USA) inköp av handarbeten från Puberto Rico 1946 , Oxfam (U.K.) inköp av hantverk från kinesiska flyktingar under 1950-talet.
1960 och 70-talen:
NGO's och enskilda individer i både Syd och Nord förespråkar rättvis, ansvarsfull handel för utveckling. Även inom politiska forum framhålls detta, t ex under United Nations Conference on Trade and Development in Delhi 1968; "Trade not Aid".
Rättvis Handel var under denna period inriktad på utveckling. De organisationer som i Nord engagerade sig var främst biståndsorganisationer eller religiösa samfund. Därtill fanns det organisationer som på politisk grund önskade stödja, varför även benämningen Solidarisk Handel användes.
Tillverkning och försäljning av hantverksprodukter ger möjligheter till utveckling och självständighet för de mest marginaliserade. Rättvis Handel fokuserade på denna typ av varor.
För globalt samarbete, definitioner, kriterier inom rörelsen grundades 1989 the International Fair Trade Organization, IFAT.
Organisationen bildades i Europa, men har idag 450 medlemsorganisationer i över 70 länder. Flertalet medlemsorganisationer är baserade i Syd.
Efter beslut under IFAT's årsmöte oktober 2008, har organisationen bytt namn till the World Fair Trade Organization, WFTO.
Hemsidans adress har ändrats till: www.wfto.com. Efterhand som organisationen vuxit, har regionala underorganisationer bildats i Afrika, Asien, Latin Amerika, Pacific och Europa.
Att informera och medvetandegöra är viktigt för Rättvis Handel-rörelsen: produkterna skall förmedlas med ett budskap. Butiker har här en viktig uppgift.
1984 organiserades den första konferensen för europeiska Världsbutiker . 1994 bildades the Network of European World Shops (NEWS!) Organisationen har sedan dess t ex samordnat årliga europeiska kampanjer för Rättvis Handel. World Fair Trade Day startades av NEWS! 1996. World Fair Trade Day är nu en kampanj som drivs av the World Fair Trade Organization, WFTO .
Rättvis Handel produktmärkning:
I o m initiativ till produktmärkning (Rättvisemärkt/Fairtrade Labelling) har livsmedel snabbt ökat i absoluta tal och som andel av Rättvis Handel. Introduktionen skedde 1988 med "Max Havelaar"-märkt kaffe i Nederländerna. Motsvarande märkningsorganisationer etablerades i fler länder i Nord. 1997 bildades Fair Trade Labelling Organization för internationell samordning av produktmärkningen.
Rättvis Handel organisationsmärkning:
2001 definierade the World Fair Trade Organization (dåvarande IFAT) kriterierna för Rättvis Handel och året därefter infördes ett kontrollsystem för Rättvis Handel Organisationer.
2004 lanserades Fair Trade Organization Mark, dvs ett märke för Rättvis Handel organisationer som kontrollerats och godkänts av WFTO. Fair Trade Organization märket får organisationen använda på informationsmaterial (brevpapper, kataloger, websidor etc), inte på produkter. WFTO arbetar f.n. på ett produktmärkningssystem för hantverk etc varor.
En Fair Trade Town är en ort som gör ett gemensamt åtagande för Rättvis Handel. Kommun, skola, näringsliv, föreningar och aktivister arbetar tillsammans. Garstang, U.K. utropade sig till "Worlds first Fairtrade Town" i april 2000. Nu finns det fler än 1000 Fair Trade Towns spridda över världen. Åtagandet är vanligen formulerat i fem mål: 1) Lokal styrelse gör ett uttalande till stöd för RH. 2) Ett utbud RH varor finns tillgängliga lokalt. 3) Lokala organisationer stödjer RH och användning av RH produkter. 4) Media bevakning och events ökar medvetenheten om RH. 5) En styrgrupp med representerar olika sektorer i samhället tillsätts för att koordinera. I Sverige benämns Fair Trade Towns "Fairtrade cities". Sedan Malmö blev den första 2006, finns det nu fler än 45 i Sverige. Fairtrade Sverige diplomerar, koordinerar etc.
Den globala Rättvis Handel rörelsen har uppnått mycket och är alltjämt i tillväxt. (Se statistik nedan.)
Dock, i jämförelse med de gigantiska behoven och växande miljöproblem, än större insatser behövs. Omfattande samarbete behövs. Exempel på övergripande sådant är att de ovan nämnda internationella Rättvis Handel nätverken tillsammans etablerat ett kontor i Bryssel för lobbyverksamhet och informationsarbete: www.fairtrade-advocacy.org
|
|
